Så har ytterligare en julafton passerat och året 2017 lider mot sitt slut. Julafton var mysig, jag firade hemma hos min systers svärföräldrar tillsammans med hennas familj och min. Inget att klaga på egentligen men trots allt så kände jag mig så tom när jag kom hem på kvällen. Som om jag var åskådare i någon sorts klassisk familjefilm där alla utom jag var lyckliga och glada. Självklart var det roligt att få fira med familjen, inte minst med mina älskade syskonbarn Alice och Vilma. Men det som känns jobbig är väl att jag fortfarande är singel. Att jag inte känner någon naturlig tillhörighet och att jag kan känna mig så otroligt ensam i ett rum fullt av folk.