Fröken duktig..
Jag har sedan i somras känt att jag har mått så mycket bättre. Bara ett fåtal kvällar med riktigt jobbig ångest och förvisso en hel del negativa tankar och känslor, men i det stora hela har jag känt mig lite gladare och lite piggare vilket är underbart! Jag vågar nästan hoppas på att jag faktiskt börjar se slutet i tunneln av flera års depression. Och jag hoppas så innerligt att det verkligen stämmer!
Mitt problem just nu kanske snarare är att jag försöker vara "fröken duktig" i alla situationer. Jag vill ställa upp överallt och känner att jag vill steppa upp och driva saker mycket mer än jag gjort innan. Inte minst på jobbet där jag känner att jag vill dra i alla trådar som finns hela tiden. Och jag vill hela tiden vara alla till lags och visa att jag är någon att räkna med. Jag har ofta svårt att säga nej, och tar också ofta på mig saker som ingen annan tar på sig bara för att "någon" ska göra det. Det är ju självklart både positivt och negativt.
Jag behöver dock lära mig att hitta en bra balans för jag har känt av lite stresssymptom den senaste veckan och jag är orolig att jag ska börja köra på så hårt nu att jag istället bränner ut mig. Jag måste lära mig att säga nej utan att få dåligt samvete, jag måste lära mig att jag duger även om inte allt jag gör är av högsta kvalitet jämt, och jag måste lära mig att slappna av och bara vara ibland.
Att leva i nuet kan vara något av det svåraste som finns. Framför allt när man känner att man inte riktigt är nöjd med tillvaron fullt ut utan längtar efter att saker och ting som man drömmer om ska slå in. Men jag jobbar på det. Och jag jobbar även på att sluta jämföra mig med alla andra och deras "perfekta" liv.
Hur som helst hoppas jag på en rolig och spännande höst och jag är förväntansfull inför framtiden. Tänk om min vändning äntligen är här?!
Sara ❤️