När man trodde att det inte kunde bli värre..
Att göra upp med saker. Bearbeta, prata, älta för att till sist kunna gå vidare, förlåta och lämna saker bakom sig. Det är väl ungefär i den processen jag befinner mig just nu. Det värsta är att när man börjar skrapa på ytan så kommer det upp ett hav av känslor, upplevelser och jobbiga situationer som man måste arbeta sig igenom.
Det är som att börja nysta i ett trassligt garnnystan där knutarna dras åt mer och mer ju mer man drar. Och där det till och med uppstår nya knutar, nya vändningar att reda ut ju mer man försöker. Ibland är de så svårt att se änden på det där garnet. Att ha tålamod att reda ut allting tills garnet är brukbart igen. Men alternativen är ju att låta det vara eller att kasta bort hela nystanet. Egentligen är ju dessa två inga riktiga alternativ utan man måste ju bara kämpa tills allt är utrett.
Den senaste tiden har varit både bra och kämpig. Så som livet oftast är. Men häromdagen kom ett litet breakdown som fått mig att ligga vaken tre nätter i rad och bara grubbla. När nya saker kommer upp till ytan och man inte vet hur eller vad man ska känna längre. Då är det svårt att behålla fokus på det som är rätt.
Vissa saker går inte att förändra men det går alltid att acceptera och leva med. Häromdagen pratade jag med några kompisar. Vi pratade om förlåtelse och den frihet förlåtelsens kraft kan ha. Det kanske viktigaste som jag faktiskt tog till mig var att "förlåta" inte är samma sak som att säga att "det är okej". Det blev en liten insikt för mig eftersom jag har en del förlåtelse att kämpa med i mitt liv.
Jag antar att det får ta sin tid, och tills dess ska jag fortsätta kämpa!
Sara ❤️
Tiden som går..
En halv månad har snart gått sedan nyårsafton. En tjugofjärdedel av detta relativt nya år. Tänker man så så kan man verkligen konstatera att tiden går fort. Än så länge har det gått ganska bra. Jag har mått helt okej och känt mig ganska glad. Har dock haft lite hjärtklappning och känt mig extremt trött, men rent psykiskt har jag mått okej och det känns viktigare just nu.
Jag ska inte påstå att det kommit automatiskt. Jag har kämpat med det. Tvingat mig att upprepa positiva meningar fast än det tagit emot. Öppnat Bibeln varje dag och läst några uppmuntrande rader. Bett om Guds frid. Talat positivt över mitt liv även om det ibland känns som en lögn. Men jag är fast besluten. Det måste ske en förändring. Jag har varit fast besluten många gånger, och vågar egentligen inte hoppas fullt ut på en förändring. Men jag måste. Det är det enda som gäller just nu!
Tiden går och jag kan inte stå och stampa i skiten längre! Det går bara inte!
Men jag klarar det aldrig ensam. Jag behöver mina vänner, och jag är så otroligt tacksam över att de finns där för mig. Stöttar mig, ber för mig, lyssnar på mig. Jag är inte stolt över att de får stå ut med mig när jag mår som värst. Och jag önskar inget hellre än att någon gång kunna få ge tillbaka tio gånger så mycket till dem. Jag hoppas innerligt att den dagen kommer då jag orkar och klarar av det!
Nu ska jag sova! Imorgon blir det tidig morgon igen då jag öppnar klockan 06.00 på jobbet!
God natt!
Sara ❤️
Back to reality..
Några dagar in i det nya året och jag har börjat jobba igen efter julledigheten. Jag har jobbat två dagar på en annan förskola då vi slagit ihop oss lite under julen. Det var ganska trevligt och det är alltid intressant att se hur de gör på andra ställen. Imorgon är det trettondagen vilket innebär ledigt igen, skönt med lite mjukstart. Egentligen känner jag inte att jag är redo för en ny termin (om man nu någonsin blir det?!). Har varit så ofantligt trött denna julen att det känns som om jag hade behövt sova minst en vecka i sträck för att verkligen känna mig utvilad.
Imorgon har jag inga direkta planer. Känner för att göra någonting men får se imorgon om jag orkar ta tag i det. Ska om inte annat försöka städa ut lite av julen här hemma. Idag eldade jag upp min julgran som barrade alldeles för mycket. Känns lite vemodigt att städa ut julen samtidigt som det känns skönt att få fram lite vårigt.
Våren lär ju dock dröja då vi verkar ha drabbats av en långvarig kyla. Imorse var det -10 grader ute. Brrrr! Fast jag tycker inte att det hade skadat om det kom lite snö nu när det äntligen blivit kallt.
Nu ska jag försöka sova lite. Har haft två förfärliga nätter med lite sömn så jag hoppas på en bättre natt i natt.
God natt alla!
Sara ❤️
1 januari
Så var det ett nytt år igen. Måste säga att året 2015 gick väldigt fort, men det kanske bara känns så ju äldre man blir.
Jag ska inte skriva så mycket om året som varit utan istället försöka fokusera framåt och tänka på vad jag har för förväntningar och önskningar inför 2016.
Jag har en del drömmar. Men den absolut största är att jag ska få må bra psykiskt. Att jag en gång för alla ska ta mig ur min depression och slippa genomlida fler panikångestattacker och vakna orosnätter.
Året har börjat bra än så länge. Jag vaknade, gick upp och åt frukost och sedan fick jag chansen att busa lite i snön med min älskade systerdotter Alice som var och hälsade på hos mamma och pappa. Att få träffa Alice gör mig alltid glad. Hon är ett litet busfrö med stort hjärta och hon ger mig så mycket glädje!
Resten av dagen har jag bara spenderat i soffan. Har tittat på film, pratat lite i telefon, försökt läsa lite samt funderat en hel del. Idag har jag dock lyckats hålla mina tankar på ett positivt plan. Tänkt på allt som är bra i mitt liv och på vad jag kan göra för att komma ännu närmre mina drömmar och mål. Det är inte lätt att komma fram till några lösningar, men jag känner mig än så länge ganska förhoppningsfull och beslutsam inför det nya året.
Nu ska jag snart gå och lägga mig och imorgon ska jag träffa min underbara vän Hanna!
God natt alla fina!
Sara ❤️