På tomten har de en sådan där studsmatta (som förövrigt är väldigt populär och dyker upp i nästan varenda trädgård). Jag älskar sådana så därför bestämde vi oss för att hoppa lite. Sofia har självklart övat lite mer än mig och är väldigt duktig på att både göra frivolter, handvolter, flikflaks, rondat utan händer osv. Själv är jag väl medelmåttig och kan lite grann, men envis som jag är vill jag ju prova precis allting som Sofia gör. Det ser ju så enkelt ut. Frivolter (både framåt och bakåt) är inget svårt. Det har jag kunnat i flera år. men däremot har jag aldrig provat flikflak. (vet inte om det stavas så, men det är iallafall en bakåt-handvolt). Så kände jag behovet av att testa jag tänkte att det kan ju inte vara så svårt och i värsta falla ramlar jag väl och landar mjukt. Så efter en stunds modsamlande ger jag mig på det. Landningen skedde ungefär rakt på ansiktet. Inte så jätteskönt. Jag skrapade näsan och överläppen lite, men framförallt så fick jag lite ont i nacken och ryggen. Inte bra. 

Efter det tappade jag allt. Kunde helt plötsligt inte göra bakåtvolt och landade farligt nära kanten några gånger. Så nu är jag livrädd för att göra det igen samtidigt som jag känner att jag inte vill avsluta min studsmattekarriär (?) med att fega ur. Och allt detta bara för att jag alltid ska tro att jag kan. Envishet i all ära men ibland går det ju bara för långt.

Så nu hoppas jag nästan att jag aldrig får tillfälle att hoppa studsmatta igen. Då behöver jag ju inte känna pressen av att jag måste kunna göra den där bakåtvolten.