Drunkningsolycka

Min kväll började som en vanlig kväll. Kanske till och med bättre. Jag åkte in till stan med picknicken packad och mötte upp Emelie. Efter ett kort stopp i hennes lägenhet åkte vi ut till Saltholmen där vi mötte Johanna och Felicia. Tillsammans såg vi fram emot en skön kvällspicknick vid havet, med bad, sol och gött häng (som en göteborgare skulle säga). Efter ett dopp i det blå satte vi oss för att äta. Efter en stund hörde vi hur någon började skrika och ropa efter hjälp. Första tanken var att det var ett skämt men efter ett tag såg vi hur det samlades mer och mer människor runt omkring och det var många människor i vattnet som dök efter något. Efter ett bra tag kom räddningstjänsten, ambulansen och polisen. Dykare satte igång att söka i området (som tydligen var fullt av strömmar) men efter 20-25 minuter hade de fortfarande inte hittat någon. Då kände vi att det var dags att åka därifrån. Killen som var försvunnen var i 30-årsåldern och vi hade sett honom tillsammans med sin flickvän bara ett litet tag innan.

En sådan här händelse får en verkligen att fundera på hur värdefullt livet är och hur snabbt det kan ta slut. 
Så: var glad att du lever och ta ingenting för givet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback