"Det är nog inte meningen att du ska ha bil"

Så har man blivit stående med bilen igen. Denna gången hände det på Allums parkering. Man skulle kunna kalla det en favorit i repris. För ganska exakt ett år sedan var jag och Paula nämligen vid Näset och badade. På hemvägen fick vi idén att stanna på Allum för lite shopping. När vi sedan skulle åka därifrån startade inte bilen. Vi blev stående där ganska länge innan vi till slut fick igång den. Gårdagens händelse var komiskt nog en repris av detta. 

Jag och Paula hade varit vid Näset och på hemvägen stannade vi till vid Allum. När vi sedan skulle åka därifrån blinkade lampan vid temperaturmätaren och när jag backade ut bilen såg jag en liten vattenpöl där vi hade stått. Det har ju inte regnat så det var bara att stanna.Innan jag klev ur bilen sa jag till Paula "Kommer du ihåg förra året när vi blev stående här? Tänk om det händer igen"  

När vi öppnade huven såg vi att det inte bara rann lite vatten utan att det sprutade ut en ganska kraftig stråle vatten ur en av slangarna. Jag ringde pappa som inte alls hade tid. Men han gav mig rådet att försöka tejpa slangen och sedan fylla på nytt vatten. Så jag och Paula traskade in på Allum igen och gick till Clas Olsson för att köpa tejp och en vattendunk. Sedan var det bara att sätta igång att tejpa. Jag kände mig ändå ganska duktig när jag stod där under huven och oljade ner mina händer. Efter mycket tejp och en aning ont i ryggen märkte jag att det fortfarande läckte vatten. Jag kunde helt enkelt inte fixa det. 

Så vi ringde runt till massa människor i hopp om att någon skulle bogsera oss hem. Till slut fick vi napp. Snälla rarra Anna och hennes pappa kom till undsättning. Men istället för att bogsera så åkte vi långsamt hemåt och försökte hålla koll på temperaturen. Vi stannade några gånger och fyllde på vatten, men det gick trots allt bra att köra hem. 

Väl hemma kunde jag andas ut lite. Senare på kvällen  hjälpte min pappa mig att lösa problemet. Det var två slangar som var spruckna. Precis där jag hade tejpat, men det hade inte räckt eftersom den ena sprickan var så stor. Nu är slangarna bytta och bilen går som en klocka igen. Fick dock kommentaren "Det är nog itne meningen att du ska ha bil" av pappa och det kändes väl sådär. Funderar dock på att byta bil till en lite mer pålitlig en. Kanske en nyare årsmodell iallafall. 

För er som känner mig vet ni att detta börjar bli en vana. Jag har varit med om ganska mycket när det gäller bilar så jag skrattar nästan bara åt det nu. komiskt, men sant. 

idag har jag varit vid havet igen, men idag tog jag tåget. Kändes säkert och bra. Dagens fara var dock pantern i buskarna vid hovåsbadet. Inte att leka med ;) 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback