Jag har gått runt hela våren och oroat mig för att jag inte har något sommarjobb. Framförallt så har jag undrat varför de inte har hört av sig från något ställe som jag har sökt (för jag har faktiskt sökt ganska många). Så  kom den dagen då paniken verkligen slog mig så jag mejlade till en av cheferna och frågade hur det gick med min ansökan. Jag fick svar ganska snabbt och i mejlet stod det att de hade försökt få tag på mig men att jag inte svarat i telefonen. Sedan stod det att de nästan var klara med sommarschemat, men att hon kunde erbjuda mig en tjänst på ca: 25%, vilket skulle innebära att jag skulle jobba varannan helg hela sommaren.

Jag ringde upp henne och sa att jag var intresserad och sedan åkte jag dit på intervju samma dag. Intervjun gick bra och jag fick jobbet!! Sedan sa hon att samordnaren på arbetsplatsen (som förövrigt är ett gruppboende för funktionshindrade) skulle höra av sig till mig för att boka in tider för bredvidgång. Äntligen tänkte jag och åkte hem med ett leende på läpparna.

Men så gick tiden och jag fick inget samtal. "Nu har de glömt mig" tänkte jag. Så idag hade jag flera missade samtal på min mobil samt inpratade meddelanden. När jag ringde upp sa chefen att de hade försökt få tag på mig massa gånger men att de inte hade lyckats. Detta beroende på att de hade fel telefonnummer till mig. Jag hade skrivit fel telefonnummer på mitt CV. Inte konstigt att jag inte fått några svar på något av de jobben som jag sökt. Ibland blir jag bara så trött på mig själv. Att jag ska vara så himla klantig.

Tur i oturen är ju iallafall att jag ändå har ett jobb och att det säkert kommer dyka upp strötimmar och luckor i schemat här och där. Förhoppningsvis ger detta tillräckligt mycket jobb så att jag klarar mig i sommar.

Suck säger jag bara.