Det finns några människor som jag verkligen ser upp till. Människor som jag stöter på lite då och då, eller nära vänner. Förebilder på olika sätt. Vissa har bara den totala förmågan att sprida glädje och positivitet var de än befinner sig och detta är något som jag beundrar oerhört mycket. Jag önskar verkligen att jag själv var sådan, men tyvärr lyckas jag inte riktigt då ofta mina negativa tankar kommer i vägen. Några av de människor som jag tänker på har jag nog aldrig sett annat än glada. Och jag undrar om de har några bekymmer eller problem i sina liv? Det verkar ganska ologiskt om det skulle vara så. 

Detta får mig att tänka på en annan grupp av människor som jag verkligen beundrar. Det är de människorna som jag stöter på som har gått igenom mycket jobbigt. Alldeles för mycket i vissa fall, men som ändå lyckas hålla andan uppe och tänka positivt. De som efter motgång på motgång reser sig upp tusen gånger starkare och låter motgångarna stärka dem. Detta är också något som jag önskar att jag var bättre på.

Och så finns det de människor som lever sina liv utan att egentligen bry sig om vad andra tycker om dem. Något som jag också beundrar. Jag önskar att jag inte tänkte så fruktansvärt mycket på vad folk tycker och tänker om mig. Det finns säkert alltid de som stör sig på saker om mig eller tycker illa om mig. Men vad spelar det egentligen för roll? Så länge jag inte får reda på det har ju ingen skada skett. Eller? Tyvärr har jag väldigt svårt för att tänka så. 

Jag önskar och hoppas att jag får vara en förebild för människor på ett eller annat sätt. Förra årets nyårslöfte var att jag skulle sprida mer glädje bland människor runt omkring mig. Jag tror inte att jag har lyckats speciellt bra så jag får väl förnya det löftet inför nästa år. 

Snart är det jul. Då är människor i regel lite gladare och lite mer glädjespridande. Jag hoppas att det kan gälla mig också!

Sara ♥