..och det får mig att tänka på en My little ponnyfilm som jag och och mina systrar älskade när vi var små. Den elaka häxan ska hälla lila smojs över hela ponnyland för att ödelägga allt det vackra och göra det just "grått, mörkt och dystert". Ungefär den känslan har jag idag. Ja, tittar man ut kanske det inte är lila smojs överallt men allt känns förfärligt mörkt och trist och jag skulle kunna ligga i sängen och dra täcket över mig hela dagen. 

Igår kväll var jag hemma hos Anna och tittade på massa gamla kort från högstadietiden. Det är helt sjukt vad man såg ut. Stilen var obeskrivlig, inte konstigt att man fick stämpeln "tönt" i pannan, haha. Jag och Anna diskuterade även att det snart är tio år sedan vi slutade nian och att det hade varit kul med en klassåterträff. Det hade varit intressant att se om man fortfarande tar samma plats i gruppen som man gjorde för tio år sedan. I klassen fanns det "De populära", "Plugghästarna", "töntarna" och så en och annan som bara flöt runt. Kan man byta ut sin stämpel eller kommer man alltid ha samma stämpel i deras ögon? Min högstadieklass var den bästa klassen jag har gått i. Trots alla gruppindelningar och de tjafs och bråk som vi tjejer hade ibland. Jag glömmer aldrig klassresan i nian då vi var i Tyskland, Frankrike och England. Ibland saknar jag verkligen den tiden!

Måste även läcka veckans citat som kommer från min älskade syster.. "Vad heter Pippi Långstrumps apa?, heter han Herr Larsson?".. Ännu roligare var ju att Anna igår då jag berättade detta för henne kläckte kommentaren "Men är inte det hästen som heter så?" Hahaha.. Nog för att jag jobbar på förskola och kanske har barnfilmerna och dess diskussioner lite mer färskt i huvudet. Men vi snackar Sveriges mest kända barnfilm och världens mest underbara barnboksförfattare! Jag fick mig ett gott skratt i alla fall!!

Vi har startat en ny grej på jobbet. Varje fredag tar alla med sig en DVD-film och så har vi lite filmbyte över helgen. Kanonbra då man slipper lägga pengar på att hyra film. Igår lånade jag filmen "Inte utan min dotter". En film från 1991 som utspelar sig i Iran och där man får följa en amerikansk kvinnas kamp att försöka ta sig ut ur landet tillsammans med sin dotter trots hot och våld från sin man och den iranska staten. Stark, hemsk och väldigt bra film som dessutom är verklighetsbaserad. 

Ikväll blir det myskväll med bästa Emelie! Kanske planera lite inför Stockholm weekend nästa helg också =)

Sara ♥