Jag kan inte direkt påstå att jag är den mest aktiva kyrkobesökaren och det där med tro och gud har inte alltid känts som en självklarhet för mig. har väldigt många vänner i kyrkan och visst påverkas man mycket av dem men samtidigt är det så svårt att tro på något som ibland känns så långt bort. Det fanns en tid (strax efter min konfirmation) då jag gick till kyrkan varje söndag och försökte bygga upp min tro. Men jag blev nog aldrig riktigt övertygad vilket gjorde  att jag gled ifrån kyrkan mer och mer. Det senaste har jag mest varit med och sjungit vilket jag verkligen älskar men jag frågar mig ibland om det är fel anledning till att gå dit?!. Många av mina kristna vänner verka vara så övertygade när de säger att de vet att gud finns där och tar hand om dem. Det hade varit så lätt om jag också visste det och jag vill ju gärna tro att det är sant, men det är ju så svårt. För vissa verkar det vara så enkelt. När man dessutom är på en plats (som t.ex. Hönökonferensen) där typ alla är kristna kan man ju undra vad det är som hindrar mig från att tro när alla dessa människor gör det!?

Träffade hur som helst massa goa människor och det blev beachwolleyboll och bad, möte samt glass i hamnen. Så härlig dag och helg.