Ålder
Ålder är bara en siffra. Jag försöker intala mig det i allafall. För er som känner mig vet ni att min åldersnoja följt mig i flera år. Inte på grund av siffran i sig utan mer på grund av de drömmar och mål jag haft som på ett eller annat sätt varit kopplade till min ålder. T.ex. Har jag tänkt att jag ska ha familj och barn när jag är 25, att jag ska ha varit berest och sett lite mer av världen när jag är 30 och att jag ska vara inflytelserik i lite större skala och kunna påverka fler människor på ett eller annat sätt när jag är 35. Den tidsplanen har redan spruckit vilket ibland kan kännas som ett stort misslyckande.
Tiden går och vad gör jag med den? Hur har jag jobbat för att nå mina mål under de senaste tio åren? Jag kan skylla på att jag mått som jag har mått och att det inte varit rätt tid för mig. Men det gör ont att tänka så. Det känns som att jag slösat bort tio år av mitt liv åt lite halvlyckade försök till att leva ett lyckat liv. Jag lägger allt för stor skuld på mig själv i det här, det är jag medveten om. Jag hade troligtvis inte kunnat göra mer än jag gjort. Men det tar ändå inte bort smärtan.
Jag försöker tänka att det ändå finns en plan för mig. Att Gud har en väg och att han just nu bara förbereder mig på det som komma skall. Det är en tröst att tänka så och genom att försöka fokusera på det så kan jag ibland känna en viss frid över hela denna kaotiska situationen. Var sak har sin tid, men jag bara önskar att min tid av glädje och lycka väntar precis bakom husknuten. Att det inte krävs allt för många och jobbiga kliv att ta sig dit!
Sara ❤️
Kommentarer
Trackback