Gud
Jag har valt att tro på Gud och att leva mitt liv inför honom. Och jag kan se stora (positiva) förändringar i mitt liv sedan jag tog det beslutet. Det har inte varit ett lätt beslut och många gånger har tvivlen varit så starka att jag bara velat ge upp. För ibland känns Gud så långt borta. Ibland känns det som att jag ropar efter honom men att han inte alls hör mig.
Men något jag hela tiden får höra är att Gud jobbar på sitt eget sätt. Han tar vägar som jag inte förstår. Han vill alltid mitt bästa och om jag bara vågar lägga mitt liv helt i hans händer så kommer han välsigna mig mer än jag kan ana. Det är också vad jag vill tro. Mitt dilemma är bara hur jag ska göra det? Rent praktiskt liksom. Hur lägger jag mitt liv i hans händer helt och fullt? Jag tycker ju att jag är bra på att be, att jag blivit mycket bättre på att läsa Bibeln, och att jag försöker leva ett generöst och tacksamt liv. Men ändå har jag så ofta känslan av att Gud inte hör mig. Ibland ber jag om ledning i olika situationer och så inbillar jag mig att jag får ett svar från Gud men när jag sedan prövar det så visar det sig att jag är helt ute och cyklar. Ber jag på fel sätt? Lyssnar jag på fel sätt? Eller vad gör jag för fel?
Jag har ju många exempel på situationer då jag faktiskt upplevt att Gud har varit närvarande. Framförallt de gånger då jag har legat hemma i sängen med panikångest och ropat efter Gud, och därefter känt en obeskrivlig frid infinna sig i hela mig. Då är övertygelsen om att Gud existerar väldigt stor. Men det finns en skillnad i att veta att han existerar och att ha en relation med honom. Jag kan ofta känna mig förvirrad.
Sedan jag tog beslutet att följa Gud har jag fått vänner för livet. Jag har fått lära känna mig själv på ett helt annat sätt och jag har fått utvärdera mitt eget liv. Jag har ändrat livsstil från att mitt liv kretsar kring mig, till att jag fått ett större hjärta för andra människor. Jag har blivit mer positiv och fått ett helt annat hopp om framtiden. Jag har hittat ett sammanhang där jag känner att jag får vara mig själv fullt ut utan att folk dömer mig. Så jag kan absolut säga att jag genomgått en positiv förändring i mitt liv. Men som sagt. Det är inte alltid lätt och tvivlen finns där. Men min längtan om att få komma ut i det Gud har tänkt för mig är så mycket större än vad jag tillåter mina tvivel att vara. Och jag bara ber att jag snart ska få en tydligare bild av vad Gud har för plan för mig! Tills dess ska jag bara fortsätta tacka, be och läsa min bibel!
Sara ❤️
Kommentarer
Trackback