Just nu känner jag mig ledsen, misslyckad och frustrerad. Och en känsla som jag inte haft på länge verkar ha smugit sig på. Den där hopplösheten. Jag har egentligen haft en bra helg hittills. Men veckan har varit tuff. Mycket ångest, sömnlösa nätter och alldeles för mycket grubblande. Och så en förkylning på det! Just nu känner jag bara för att skita i allt, dra täcket över huvudet och ge upp! Jag vet att det alltid blir bättre igen och jag vet att detta bara är en dip. Men än sen? En dip i mängden av hur många? Jag orkar inte fler dippar. Jag har mått bättre ett tag, kan det inte bara få vara så? 

Har gått tillbaka lite till att försöka hålla uppe den där fasaden. Så att människor inte ska tröttna på mig. Jag kan skratta, skämta, sjunga och dansa trots att jag mår såhär. Det är bara väldigt jobbigt inuti. Som att något därinne bara vill explodera och komma ut. Men jag håller tillbaka, stänger till och försöker dölja de känslorna så gott det går när jag är bland andra. Sedan brister det istället så fort jag är själv. Idag hann jag precis bara sätta mig i bilen när jag skulle åka hem från några vänner, innan tårarna rann och allting brast. Jag vill inte ha det såhär! Och jag kämpar varje dag för att ta mig ur det, men varje gång jag faller tillbaka känns det värre än innan. Och trots att jag så gärna vill tro att det kommer att bli bra en dag så är det just sådana här dippar som får mig att tvivla! 

Nu ska jag försöka sova. Får se hur det går, men är i allafall väldigt trött! Hoppas ni får sova gott i natt! 

Sara ❤️