Behovet att skriva av sig..

Jag har ett ganska stort behov av att få ut mina känslor och tankar. Ibland vill jag prata men ibland känns det väldigt skönt att bara få skriva av sig. Jag har haft den här bloggen som ett utlopp för mina känslor i många år, och jag har valt att vara ganska öppen med hur jag känner för de som vill läsa. Jag skäms inte. Psykisk ohälsa är så vanligt och i samhället pratas det mycket om vikten av att prata om det. Man måste givetvis inte dela det med alla man möter om man inte vill. 

Idag är en jobbig dag. Natten var hemsk med mycket ångest och oro och jag sov inte särskilt många timmar. Jag är trött och vill helst bara dra täcket över huvudet och stanna tills det är över för den här gången. Jag blir lika trött varje gång jag får sådana här dippar. Men jag vet av erfarenhet att de alltid går över. Jag önskar bara att varje gång det händer ska vara den sista! 

Jag känner egentligen att jag är på väg åt rätt håll. Att jag mår bättre och bättre och att jag kan se ljusare på framtiden än jag någonsin kunnat innan. Trots det kan jag inte låta bli att känna mig uppgiven och hopplös när ångesten slår till. Tar det aldrig slut? När hela kroppen bara vill protestera och vänder sig ut och in. När jag bara vill skrika högt. När jag bara vill försvinna från allt. Då är det svårt att hålla fokuset rätt! 

Idag kan jag behöva en extra kram. Imorgon kanske det känns bra igen. För det är så livet är.. Upp och ner, upp och ner.. 

Sara ❤️



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback