Sitter i soffan med onepiecen på och katten i knät. Idag har varit en helt okej dag. Jag har jobbat och sedan blev det lite mys med Elina, Alice och Vilma. Efter att de hade åkt hem hamnade jag här. Soffan är nog den platsen där jag spenderar mest tid när jag är hemma. Detta på både gott och ont. Det blir många tankar i soffan. En del positiva, men också tyvärr en hel del negativa.

Ikväll känner jag behovet av att skriva av mig lite då jag känner att ångesten börjar smyga sig på. Ska snart gå och lägga mig men vill inte lägga mig i sängen när jag känner såhär. Ibland kan det hjälpa att bara få ur sig det. Sätta ord på tankarna. Har väl egentligen dags att bara skrika och slå på någonting. Tömma ut allt som känns jobbigt och sedan somna av utmattning för att imorgon vakna till en ny dag. Tyvärr vet jag att det inte funkar så.

Kvällarna och nätterna är alltid värst. Det är då ensamheten gör sig påmind och känslorna blir för övermäktiga. Dagarna går rätt bra, ofta finns det något att fokusera på eller någon att prata med. Men nätterna. Ensamheten. Jag vill inte fastna i det. Jag vill känna att det är okej att vara hemma med mig själv. Att känslorna och tankarna inte har någon makt. Att jag kan gå och lägga mig med en frid och ett lugn och sedan somna gott som ett litet barn.

Nu ska jag ta en kopp te för att lugna mig lite. Önskar er alla en bra måndagkväll!

Sara ❤️