Julen närmar sig och jag försöker så smått skapa lite mer julstämning för mig själv. Är inte riktigt sugen på jul om jag ska vara ärlig men idag har jag i alla fall plockat fram mina porslinstomtar och den färdigpyntade plastgranen från förrådet. Det blev ganska fint ändå. Ska försöka få till lite julbak i veckan eftersom det aldrig blev något i lördags.

Läste nyss på aftonbladets hemsida att det ska bli ännu kallare i veckan. Ner mot -20 grader. Brrr säger jag bara, men det är väl lika bra att vänja sig. Vintern är ju långt ifrån slut och jag får väl försöka hålla mig inomhus så mycket jag kan. Lättare sagt än gjort när man jobbar på en förskola.

Nu ska jag försöka komma i säng. Tröttheten finns där hela tiden och den tär på mig mer än jag kanske själv anar. Har funderat lite över det där med nyårslöften och ett kanske hade kunnat vara att äta nyttigare och få i mig mer vitaminer och näringsämnen. Kanske skulle gör att man blev mindre trött?! Har även några andra nyårslöften på lager och frågan är om man ska välja ett eller försöka sig på alla? (Kommer ju i och för sig inte lyckas hålla ett enda som vanligt så det bästa är nog att satsa på alla). Tänker inte avslöja dem än dock. Nä, nu blir det sängen! 

God natt! Sara ♥

Har suttit framför datorn hela förmiddagen och tittat på SM i konståkning via web-tv live. Roligast var ju att Mathias Andersson från min klubb vann klassen juniorer herrar. GRATTIS! Idag har även seniorerna tävlat och i damklassen vann Victoria Helgesson och i herrklassen vann Kristoffer Berntsson. 

För ett år sedan var jag själv med och tävlade vilket var så otroligt roligt. Jag kanske aldrig får chansen att få vara med på ett SM igen men jag är stolt över mig själv att jag lyckades ta en plats förra året. Det har trots allt varit ett av mina mål med konståkningen under alla år. 

I år har jag inte varit i bra form på någon av mina tävlingar men jag hoppas på att kunna ändra det inför vårterminen. Min nästa tävling är i Göteborg den andra helgen i januari och jag känner mig redan taggad och revanchsugen inför den. 

Sara ♥

Jag hade behövt en totalrenovering av min kropp tror jag. Idag på träningen hade jag ont på massa olika ställen. Ont i ryggen på grund av en låsning mellan kotorna, ont i vänster fotknöl på grund av tryckskada från skridskon, ont i höger hälsena på grund av en sträckning, ont i nedre delen av vänster ben (vilket jag haft jättelänge och vilket tros ha varit en benhinneinflammation.. men jag är inte längre så säker på det), ont i höger ljumske på grund av en sträckning, ont i vänster knä på grund av en överansträngning(?) samt ont i huvudet och halsen. Egentligen tycker jag inte om att klaga, men idag kändes det verkligen skit på träningen. Kunde ju inte göra någonting vettigt utan åkte mest runt och kände mig kass.

Jag har haft turen att få vara hyfsat skadefri under mina 21 år som aktiv idrottare (bortsett från två benbrott, ett avslitet ledband och en hjärnskakning). Har dock inte varit speciellt duktig på att träna skadeförebyggande och det kanske straffar sig nu(?).

Funderar på att unna mig själv en massage, kanske ett besök hos en ryggknäckare och lite annat smått och gott som är bra för kroppen. Kanske kan få bli min julklapp till mig själv. Egentligen hade jag kanske behövt ta semester från träningen och vila ett par veckor men det går bara inte. Jag behöver min träning för att klara vardagen!

Imorgon blir det dock ingen träning för min egen del. På kvällen ska jag dessutom gå på julbord med jobbet, något som jag ser fram emot.

Nu blir det sängen! God natt!
Sara ♥

..var kommentaren jag fick av en förälder när jag kom till jobbet i morse. Att det var jag som satte igång brandlarmet förra veckan har ju inte undgått någon i alla fall. Tur att man har lite humor! Idag har jag haft ont i huvudet precis hela dagen och jag trodde aldrig att dagen skulle ta slut. Egentligen slutade jag jobbet kl. 15.00 idag, men eftersom vi skulle ha vårt luciafirande med barnen idag var det bara att stanna kvar. Luciafirandet gick bra och barnen var så duktiga. 

Väl hemma blev det mat och soffläge. Ingen träning idag alltså vilket kanske var bra. Är ju så trött att jag inte vart jag ska ta vägen. Sängen kanske är en bra idé?!

Sara ♥

Bara för att det är den 13 december kände jag att den rubriken var passande. Har egentligen inte så mycket mer att säga om just Lucia. Vi ska ha vårt luciafirande på jobbet imorgon och det ska bli mysigt.

I morse när jag vaknade hade jag ont i halsen, ont i huvudet och ont i magen. Dessutom var jag så trött att jag mådde illa. Ingen bra start på dagen men jag kände mig ändå inte tillräckligt dålig för att stanna hemma. Får alltid så dåligt samvete när jag är hemma från jobbet på grund av sjukdom så jag brukar inte stanna hemma om jag bara känner mig lite krasslig. Barnen på jobbet går ju runt med rinnande näsor och hosta för jämnan så det är ju inte konstigt att man blir lite risig ibland. 

Idag har jag alltså jobbat och när jag kom hem lagade jag och Elina middag; Ungstekt falukorv och hemmagjort potatismos. Det blev riktigt lyckat. Sedan åkte jag och tränade vilket var mindre lyckat. Jag frös hela träningen och ramlade mest runt på isen. Riktigt trött var jag. Nu ska jag se klart på Svenska Hollywoodfruar och sedan blir det bums i säng. Maria Montazami är så himla rolig att jag inte vill missa programmet :P

Sara ♥

Imorse vaknade jag kl 07.00 av att klockan ringde. Egentligen skulle jag vara i ishallen kl 08.00 och träna, men jag hade ont i huvudet och kände mig inte alls bra så jag valde att somna om och ställa klockan på 08.30 istället. När klockan då ringde kände jag mig inte alls piggare, men då hade jag inget annat val än att gå upp. Kl. 09.45 skulle jag vara i kyrkan för att repa igenom sångerna inför adventsgudstjänsten som jag skulle vara med och sjunga på. 

Att få sjunga tillsammans med mina underbara vänner är något av det bästa jag vet. Det var jag, Helena, Johanna och Ida som skulle sjunga tillsammans idag och vi hade repat in tre stycken vackra julsånger (varav en gick väldigt väldigt ljust). Att det sedan var näst intill fullt i kyrkan gjorde ju inte saken sämre. Detta är verkligen något som jag har saknat!

När jag kom hem var jag helt slut. Jag har legat i soffan hela eftermiddagen och känner att jag börjar få lite ont i halsen. Men jag tänker definitivt inte bli sjuk nu så därför har jag redan börjat kurera med vitaminer, massa vatten och te. 

Nu ska jag fortsätta att mysa med film och lussekatt. Har precis tänt det tredje ljuset i min adventsljusstake.

Sara ♥

Jag vaknade hur som helst nu. Skönt med sovmorgon, fast ibland finns det väl gränser?! Kan ju skylla på att det blev lite sent igår och att jag (som vanligt när helgen infaller sig) behövde sova ut. Jag hade i alla fall en jättetrevlig kväll igår. Först var jag hemma hos min kollega Rååse i Gråbo och hade lite myskväll med bl.a. middag, glögg, julklappsleken och massa skratt tillsammans med mina kollegor. Ibland behöver man träffas utanför jobbet för att hinna prata om allt sånt som man inte hinner prata om på jobbet. Och då menar jag självklart inte jobbprat. Jag har, som jag nämnt tidigare, väldigt goa kollegor och det är bara roligt att få lära känna dem ännu mer. Vi pratade bland annat om hur viktigt det är att trivas med sina arbetskamrater på jobbet och jag tror att alla var överens om att vi har det ganska bra i vårt arbetslag just nu. 

Efter en go kväll hos Rååse var det dags att åka hem. För de flesta i allafall. Jag visste att några av mina gamla kollegor och vänner hade tjejfest på andra sidan Gråbo så jag bestämde mig för att kika in en sväng. Hemma hos Karin var partyt i full gång och jag stannade lite längre än jag hade tänkt. Vi spelade spel, tittade på roliga youtubeklipp och bara flamsade. Alltid härligt att träffa dem också. Klockan kvart i tre bestämde jag mig dock för att åka hemåt och sängen var otroligt skön att krypa ner i. Somnade nog på en halv sekund och vaknade kvart i ett. 

Nu tänkte jag försöka få i mig lite frukost och sedan ska jag försöka ta det lugnt och ägna dagen åt mig själv (något som jag är riktigt dålig på). Ikväll blir det julfest med tomteluva. 

Ciao! 
Sara ♥

Så dyker den upp. Den där känslan av otillräcklighet. Det är omöjligt att befinna sig på alla platser samtidigt och vara alla till lags och hur mycket jag än försöker går det bara inte. Man är inte mer än människa. Ibland frågar jag dock mig själv vad som är mänskligt? Kan man jobba heltid, träna 14 timmar i veckan, hinna med alla sina vänner och sin familj samt hinna ta hand om sig själv? Är detta ett hållbart liv? Och om inte, vad är jag villig att dra ner på? Träningen kanske låter som ett enkelt val för många, men absolut inte för mig. Träningen är mitt liv och den får mig att orka (åtminstone ibland). När jag kommer in i lite stressigare perioder är det oftast delen "ta hand om mig själv" som försvinner. (Möjligtvis även "hinna med vänner och familj). Då sover jag sämre, äter sämre, känner mig tröttare och... ja ni fattar.

Tror inte detta är utmärkande för just mig utan många känner säkert igen sig. Julen är nog en stressig tid för många. man vill så mycket att det nästan blir lite fel. Imorgon är det fredag igen. På kvällen ska jag hem till min kära kollega och dricka glögg och mysa med mina arbetskamrater. Ska bli riktigt trevligt, jag gillar verkligen mina kollegor. Jag tänkte försöka gå och lägga mig nu, men det får vi se hur det går. Är faktiskt inte trött för en gång skull, snarare tvärtom. Har massa energi och önskar att jag kunde utnyttja den till något positivt. Men jag vet hur illa trött jag kommer vara imorgon på morgonen så det är ändå lika bra att försöka. 

God natt! Sara ♥

Hade en diskussion med en vän igår om hur man tänker och agerar mot människor i sin omgivning. Jag försöker tänka positivt om andra och tycker att det är viktigt att försöka förstå andra människors tänkande för att vidare försöka förstå deras handlingar. Jag försöker också tänka själv och inte lyssna så mycket på andras åsikter om varandra. Men framför allt så försöker jag vara väldigt noga med vad jag säger om folk. Jag ska verkligen inte påstå att jag är felfri på något sätt, men skitsnack är verkligen inte min sak.

Jag kan verkligen irritera mig på folk som går runt och pratar skit om varandra bara för att de inte har något bättre att prata om. Det är ofta ganska svårt att motstå grupptrycket och inte slänga in en och annan elak kommentar för att "passa in". Men jag måste säga att jag har blivit mycket bättre på det. Jag skulle ju helst vilja att någon kom direkt till mig om det var något som jag gjorde fel och därför försöker jag göra så själv också. Och om jag inte tar upp det med personen över huvud taget så brukar jag försöka hålla det för mig själv. Det gör oftast ingen nytta att ventilera det till andra.

Jag uppmanar alla som jag känner att försöka tänka lite på samma sätt. Ärlighet varar längst och det är faktiskt inte bara en klysha!!!


Sara ♥

Ibland kan jag verkligen förfäras över vart vår värld är på väg. När jag gick på gymnasiet och skulle ha nationella prov i Svenska A var ämnet "TID". En av delarna i de nationella proven är att man ska hålla ett tal. Rubriken för mitt tal var "Det var bättre förr" och jag minns att jag ritade upp ett diagram på tavlan med en linje som bara gick utför. Mitt argument var att "Om allt var bättre förr så borde det betyda att allting bara blir sämre och sämre" och även då ifrågasatte jag vart vår värld var på väg. Jag minns också att jag tog upp fördelar med nutiden vs dåtiden och konstaterade att det faktiskt finns mycket som är bättre nu. Som sjukvården till exempel. Jag fick MVG så något vettigt borde jag ju ha sagt..

Men jag kan ändå inte sluta att fundera på om vi lägger krokben för oss själva genom att försöka göra samhället så lättillgängligt och bekvämt för oss. En sak som jag tänker på är internet. Facebook, MSN, mejl och bloggar. Lär vi känna varandra genom att läsa om varandras dagar på internet? Vad händer med vår sociala kompetens? Jag har ju (obsiously) själv fallit dit och det är svårt att låta bli. Jag tror att det är viktigt att försöka hålla det på en nivå så att det inte tar över ens liv. Också lättare sagt än gjort och jag borde väl egentligen inte uttala mig som lägger ner alltför mycket tid framför datorn. Men jag tycker att det är lite skrämmande och jag är övertygad om att internet inte bara är positivt för oss. 

En annan sak som jag funderat lite över är stressen som vi skapar i samhället. Man ska vara överallt samtidigt och helst hänga med i alla svängarna med nya teknikprylar, moderna kläder, karriär och allt sånt. Jag är så trött på det men återigen kan jag inte urskuldra mig eftersom jag verkligen är ett offer för allt det där. Det som skrämmer mig mest är att det är så många människor som mår dåligt nu för tiden. Och i många fall beror det på höga prestationskrav, dåligt självförtroende och stress. 

För mig som är van vid detta samhälle får jag genast dåligt samvete och blir rastlös om jag inte gör någonting. Tiden är alltför dyrbar för att kasta bort på att inte göra någonting, fast egentligen kanske det är precis det man behöver ibland. Jag försöker lära mig att njuta mer av livets små goda stunder men det är verkligen svårt. Jag hoppas att jag en vacker dag kan köpa ett litet hus vid en lugn skogssjö dit jag kan fly och bara vara. Jag tror att alla människor hade behövt det. 

Sara ♥

Efter en superstressig vecka sitter jag i soffan och försöker koppla av. Det går inget vidare. Jag kan knappt sitta still fast jag inte har något annat vettigt att göra. När man vänjer kroppen vid massa stress är det svårt att bara koppla bort den sedan. Den kommande veckan kommer antagligen att bli lite lugnare, men frågan är vad det innebär såhär i juletider.

Som jag sagt tidigare så är det mest roliga saker som händer. Men när man har alldeles för mycket så kan till och med roliga saker kännas betungande och lite så har jag känt denna veckan. Just nu drömmer jag mig bara bort till en varm sandstrand i karibien. Hade verkligen behövt semester.

Nu blir det ett varmt bad i alla fall. Ett tappert försök att koppla av..

Det finns några människor som jag verkligen ser upp till. Människor som jag stöter på lite då och då, eller nära vänner. Förebilder på olika sätt. Vissa har bara den totala förmågan att sprida glädje och positivitet var de än befinner sig och detta är något som jag beundrar oerhört mycket. Jag önskar verkligen att jag själv var sådan, men tyvärr lyckas jag inte riktigt då ofta mina negativa tankar kommer i vägen. Några av de människor som jag tänker på har jag nog aldrig sett annat än glada. Och jag undrar om de har några bekymmer eller problem i sina liv? Det verkar ganska ologiskt om det skulle vara så. 

Detta får mig att tänka på en annan grupp av människor som jag verkligen beundrar. Det är de människorna som jag stöter på som har gått igenom mycket jobbigt. Alldeles för mycket i vissa fall, men som ändå lyckas hålla andan uppe och tänka positivt. De som efter motgång på motgång reser sig upp tusen gånger starkare och låter motgångarna stärka dem. Detta är också något som jag önskar att jag var bättre på.

Och så finns det de människor som lever sina liv utan att egentligen bry sig om vad andra tycker om dem. Något som jag också beundrar. Jag önskar att jag inte tänkte så fruktansvärt mycket på vad folk tycker och tänker om mig. Det finns säkert alltid de som stör sig på saker om mig eller tycker illa om mig. Men vad spelar det egentligen för roll? Så länge jag inte får reda på det har ju ingen skada skett. Eller? Tyvärr har jag väldigt svårt för att tänka så. 

Jag önskar och hoppas att jag får vara en förebild för människor på ett eller annat sätt. Förra årets nyårslöfte var att jag skulle sprida mer glädje bland människor runt omkring mig. Jag tror inte att jag har lyckats speciellt bra så jag får väl förnya det löftet inför nästa år. 

Snart är det jul. Då är människor i regel lite gladare och lite mer glädjespridande. Jag hoppas att det kan gälla mig också!

Sara ♥

Att somna kl 19.00 i soffan en fredagkväll är knappt okej. Denna veckan har verkligen tärt på mig. Stress, sena kvällar och tidiga mornar. Man orkar inte. Och att sova i snitt 5-6 timmar i snitt per natt är alldeles för lite för mig. Inte konstigt att man däckar tidigt när helgen väl kommer. Idag har jag jobbat och sedan har jag i princip suttit i soffan sedan jag kom hem vid 15-tiden. Hatar verkligen att vara såhär trött.

Imorgon har jag sovmorgon och det ska bli otroligt skönt. Och på kvällen blir det 25-årsfest för goa Johanna som för övrigt fyller år idag (GRATTIS!). Jag tänkte eventuellt åka in till stan eller kanske till Allum en stund på dagen och inhandla mina allra sista julklappar. Jag inser att alla mina helger fram till jul är uppbokade med bl.a. julbak, julfester och födelsedagskalas så det är nog lika bra att få färdigt julklapparna i tid. 

Nej nu är det nog dags att släpa fötterna in till sängen, jag orkar inte hålla ögonen öppna snart.. Galet att klockan bara är 21...

God natt!!!

Sara ♥

Idag vaknade jag kl 07.00 och kände att jag sovit alldeles för lite. Sedan var det dags att bege sig till ishallen för årets konståkningsuppvisning för förskolor och skolor. Föreställningen hette "Drömmarnas magi" och innehöll en del trolleri och magiska konster. Jag hade huvudrollen som trollkarl vilket var väldigt roligt, men samtidigt väldigt stressigt med tanke på att jag även var med i andra nummer och skulle hinna byta om däremellan. Vi hade hur som helst tre föreställningar och jag måste säga att det gick bra för mig på alla tre. Mina barn från jobbet var där och tittade, och även barnen från mitt förra jobb så jag hade allt en liten fanclub uppe på läktaren =D. 

Efter uppvisningen åkte jag in till stan tillsammans med mina kära systrar för lite julshopping. Det var så mysigt att gå runt tillsammans med dem och shoppa och fika. Mer sånt tack! Vi fick shoppat en hel del julklappar vilket känns väldigt bra med tanke på att det alltid brukar bli så stressigt dagarna precis innan jul. 

Nu har jag kommit hem och om en liten stund bär det av till ishallen för lite träning. Egentligen är jag helt dötrött, men imorgon är det fredag igen så jag ska nog överleva!

Sara ♥

I alla fall för barnen. På jobbet idag öppnade vi första luckan i vår julkalender. Jag och Malin har varit kreativa och hittat på en egen julkalender med små uppdrag varje dag. Idag stod det "Hoppa på ett ben runt ringen" på lappen. Spännande för den som fick öppna.. Sedan pratade vi om vad som händer när man har öppnat sista luckan. "Jultomten kommer" skrek ett barn. Jag förstår deras längtan. 

Själv känner jag att jag snarare räknar ner tills allt detta är över. Visst gillar jag julstämning och mys med tända ljus och julmusik. Men Jag kan inte säga att jag är ett jättestort fan av julen. Stressen tar ofta över och förstör allt det mysiga. Och i år har jag nästan inget ledigt under julhelgen heller. Eftersom julafton infaller på en fredag och nyårsafton likaså innebär det att jag inte får så många "extra" lediga dagar. Och har man ingen semester kvar att ta ut är det bara att jobba på..

Det är även förfärligt kallt ute. Jag fryser hela tiden, framför allt om fingrar och tår!

En kopp te nu? Ja tack!!!

Sara ♥

Ja, så var det första advent igen. Kanske inte så mycket att blogga om, framförallt inte eftersom alla andra också gör det. Men jag tänkte ändå dela med mig av min dag. I morse vaknade jag kl 07.00 av att min klocka ringde. Jag gick upp och åt frukost. tände första ljuset och satt och myste i mitt kök en stund. Alldeles för länge faktiskt vilket resulterade i att jag kom lite för sent till träningen som började kl 08.00. I ishallen var det svinkallt idag. jag frös och hade på mig både pannband och halsduk under hela uppvärmingen. Träningen gick annars ganska bra. 

Efter träningen åkte jag till kyrkan. Det är verkligen en speciell stämning i kyrkan på första advent. Adventskören sjöng och alla var glada och pratsamma. 

Sedan åkte jag hem till mamma och pappa för att spela in lite ljud på digitalportan som vi har där. Jag har nämligen fått ansvaret för att spela in allt mellanprat för vår isshow som ska vara nästa vecka. Manuset var redan skrivet, men med mitt ansvar tog jag mig friheten att ändra lite i texten. Självklart till det bättre :)

När jag sedan åkte hem hade jag en hel del att göra här också. Diska, klippa färdigt musiken till showen, skotta snö, rensa bland mina noter och fixa med julkalendern för jobbet. Har inte riktigt hunnit med allt det jag ska och nu är det snart dags att åka iväg till ishallen igen för att träna uppvisning. Egentligen hade jag behövt lägga mig och sova för det blev allt för lite av den varan i natt tack vare en trevlig inflyttningsfest igår kväll. Men men.. sova kan man göra när man dör..

Här kommer en liten bild från mitt lilla korta adventsfirande imorse.
Katterna var självklart med =)

Fördelen med att börja kl 06.00 på morgonen är att man kan gå hem tidigt. Denna veckan hade jag bytt ett pass vilket innebar att jag började 06.00 både torsdag och fredag. Igår efter jobbet åkte jag och klippte mig, och sedan drog jag till ishallen för massa uppvisningsträning. Efter jobbet idag stannade jag kvar och planerade i en timme. När jag sedan kom hem städade jag lite i min bil och sedan åkte jag och Elina och storhandlade. Nu har vi kommit hem och jag har betalt alla räkningar och klockan är bara halv fem. Jag är nöjd att jag har avklarat massa sådant tråkigt innan helgen så att jag kan njuta av att vara ledig. Har dock en hel del att fixa med i helgen också, bland annat inför konståkningsuppvisningen som är nästa vecka, men också några jobbsaker.

Om en stund ska jag åka in till stan och träffa Johanna. Det var längesedan så det ska bli jättemysigt. Har dock lite ont i halsen fortfarande så jag ska ta det lugnt. Imorgon blir det att adventspynta lite här hemma och sedan blir det lite julklappsshopping i GBG med Hanna. Helgen är nästan redan fullplanerad utan att jag märkt det. Weird.

Nu ska jag fixa i ordning mig lite.. so long!!!

Sara ♥

Jag borde egentligen gå och lägga mig nu men efter att ha varit hemma från jobbet och varit sjuk i några dagar har jag liksom vridit lite på dygnet. I morse blev jag väckt av att telefonen ringde tjugo i elva.. och sedan låg jag kvar i sängen en bra stund efter det. Dagen har varit ganska lugn och jag har spenderat mycket tid i soffan. Då gör man inte av med jättemycket energi. Nu är klockan 22.00 och jag ska upp kl 05.00 imorgon. Går jag och lägger mig nu innebär det sju timmars sömn vilket kanske är välbehövligt. Men jag tror tyvärr inte att jag kommer kunna somna och det absolut värsta jag vet är att ligga vaken och försöka sova. Nej, då är det bättre att vara uppe tills man blir så trött att man somnar av sig själv. 

Imorgon efter jobbet ska jag äntligen få håret klippt. det blev ju inget förra veckan eftersom jag fick punktering. Jag vet dock inte riktigt hur jag ska klippa mig. Är sugen på lite förändring och vill ha någon frisyr där mitt, annars platta hår, får lite volym. Jag tänkte fråga frisören om hon har några råd till mig. 

De senaste dagarna då jag har varit sjuk har jag känt en så enorm saknad efter min lilla mormor. Det närmar sig jul nu, närmare bestämt om exakt en månad, och detta blir min första jul som jag firar utan att hon är med. Det känns vemodigt och sorgligt. Hon har liksom alltid varit en stor del i vår familj och det kommer kännas som att något fattas. Jag ska försöka tänka att hon säkert har det bra där hon är nu och att hon kanske tittar ner på oss och önskar oss en god jul. 

Det känns en aning stressigt att det snart är jul. Jag har inte köpt en enda julklapp och jag vet hur fort tiden kommer gå. På jobbet kommer det inom de närmsta veckorna vara fullt upp med luciafirande, julpyssel och massa annat skoj. Nu är det ju dessutom snö ute så barnen kommer förmodligen vara ganska glada och pigga. Tur att det händer mycket roliga saker nu annars hade nog stressen tagit musten ur mig. 

Nu blir det en kopp te. Ha en go kväll!

Sara ♥

De flesta i min generation verkar tycka det är viktigt att ha stora drömmar och mål med sitt liv. varför nöja sig med det lilla när man kan gå så mycket längre? Karriär. Ett ord som jag nästan spyr på. Visst ska man väl hålla sig fast vid sina drömmar och mål, och visst ska man ta de möjligheter man får i livet. Men man kan inte bara ha som mål att klättra upp för någon sorts stege och erövra hela världen. Detta är en illusion som många (framför allt yngre) tror är möjlig. Jag tror att vi som är födda på 80- och 90-talet har blivit präntade med hur viktigt det är att följa sina drömmar och att ingenting är omöjligt. Måhända att detta är sant för vissa. Men förutsättningarna finns inte alltid där och det är viktigt att belysa att det ofta är en lång och stenig väg att vandra för att nå eller ens snudda vid sin dröm. 

Själv kan jag nästan få lite panik eftersom jag INTE har någon storslagen dröm att följa. Jag bestämde mig ganska tidigt för att jag ville jobba med barn. Jag gick ur skolan med hyfsat bra betyg och pluggade vidare till lärare och nu har jag fått jobb på en förskola i samma kommun som jag är uppvuxen i. Jag har levt mitt liv utan att vidga mina vyer speciellt mycket. Jag har inte varit ute och rest speciellt mycket och har inte så mycket världsvana.

På ett sätt trivs jag med det. Det är bekvämt att göra nästan samma saker varenda dag och det är lite tryggt att bo i en kommun där jag nästan vet vart varenda liten gata ligger. Men samtidigt är det så tråkigt och vissa dagar känner jag mig så rastlös att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ibland önskar jag att jag hade drömmar som jag ville uppnå och att mina mål sträckte sig lite utanför kommunen. Det som är mest frustrerande är att jag inte har några direkt storslagna drömmar. De flesta av mina vänner verkar ha det och hälften av dem har visst redan förverkligat sina. Min enda dröm, eller mitt enda ordentliga mål med livet är att skaffa en kärleksfull familj, köpa hus och försöka trivas med min tillvaro. Ganska tråkiga mål för att vara åttiotalist.

Det är synd att tiden går så fort för innan jag ens har kommit på vad jag har för drömmar och mål med mitt liv kommer jag antagligen vara gammal. Gammal och alldaglig. Jag hoppas i alla fall att min enda dröm går i uppfyllelse och att jag lyckas hitta en tillvaro där jag trivs till hundra procent. Under tiden kommer jag inte kunna göra annat än att köra runt i mina gamla hjulspår.. Jag hoppas att jag inte gräver ner mig!

Sara ♥

Friday
I fredags efter jobbet hade jag och Emelie bokat biljetter till Stockholm för att åk dit och hälsa på vår kära vän Felicia. Detta var något som jag sett fram emot länge. Att bara få komma iväg en helg och få lite annat att tänka på. Under resan kände jag dock att jag började må dåligt. Ont i halsen, ont i huvudet och allmänt hängig. Det började egentligen redan när jag var på jobbet men jag tänkte att det kanske berodde på att jag endast sovit fyra timmar under natten. Resan (som tog fem timmar) gick ändå bra och jag och Emelie har börjat göra tradition av att ha musikquis på vägen upp (mp3-spelaren eller mobilen på shuffle och sedan ska man gissa låten). Vi lyckades även sova lite grann på tåget.